Bloggarkiv

Amanda Audas-Kass
Jag är 29 år och just nu allra mest mamma eftersom jag är hemma med min son Arvid som är två månader. Till familjen hör också Ingrid, 4 år och min man Fredrik. Mitt jobb är att vara modersmålslärare i ett svenskt gymnasium i Helsingfors. Sedan är jag också prästfru, vilket nog är en ganska stor del av den jag är. På KP-bloggen kommer jag att ha ett tydligt tema: kvinnlighet och jämställdhet.

Servering och barn

03.01.2013 20:45

Jag är bra på många saker och jag är verkligt dålig på minst lika många. Jag älskar att ha vårt hem fullt av människor, men alla som någon gång varit på besök hos oss vet att jag inte älskar att ordna avancerade och karismatiska serveringar. Hos oss blir man bjuden på ätbara ting som snarare är förutsägbara och tråkiga (även om ibland nog goda). Jag är alltså absolut ingen expert på serveringar. Och jag fiskar verkligen inte efter beröm här. Så om du mot förmodan tycker att jag är jättebra på att laga mat eller baka så behöver du inte säga det.

Min svaga serveringsgen till trots har jag många gånger i egenskap av aktiv frivillig i församling och andra kristna sammanhang fått ta hand om serveringen. Jag har fått frågan ibland och tackat ja när det passat. Någon måste ju ladda kaffekokaren och blanda saften. Kyrkkaffet är i mitt tycke livsviktigt och jag är villig att dra mitt strå till stacken.

Men med tiden har jag börjat fundera på varför min man mig veterligen aldrig någonsin blivit ombedd att dra något strå till just serveringsstacken. Och jag undrar bara varför. Varför skulle jag vara bättre på att duka fram kex än han? Varför skulle jag tycka att det är roligare?

Samma sak är det ofta när det gäller barnverksamhet i kyrklig regi. Det är nästan uteslutande unga kvinnor som tar hand om också den uppgiften. Igen - varför det? Missförstå mig inte - många av dessa unga kvinnor som jag kommit i kontakt med gör ett hur bra jobb som  helst och jag vill inte peta bort dem från sina uppgifter. Men jag kan ändå känna att den kyrkliga barnverksamheten absolut inte skulle må sämre av att flera unga män skulle finnas med bland ledarna. Både flickorna och pojkarna skulle antagligen må bra av förebilder av båda könen.

Vi skriver 2012 (höll jag på att skriva men jag hann märka det och tar tillbaka). Vi skriver (alltså till och med) 2013 och fortfarande verkar vi ofta tycka att servering och barn ska skötas av de kvinnor som ger av sin tid och sin kraft till församlingens frivilligarbete. Det måste väl finnas utrymme för oss frivilliga kvinnor också på annat håll? Och det måste väl finnas utrymme för de frivilliga männen också när det gäller bulla och barn?

Min man är faktiskt ännu sämre än jag på det här med servering, men han är fullt kapabel till att dra sitt strå också till den stacken och någon gång ställa fram något ätbart att samlas kring efter gudstjänsten. Jag skulle vilja att någon gav honom chansen. Eller krävde det av honom, helt beroende på hur man ser på saken.

Min man är kanske tusen gånger bättre än jag på att ta kontakt med barn som inte är hans egna. Det är i hans famn våra vänners barn sitter när vi träffas. Som en i vår närhet en gång sa: "Han är ju en fantastisk man. Han snyter ju till och med andras barns näsor". Han är makalös. Och trots det har ingen någonsin bett honom att tjäna på det här området. Medan jag som är lite tafatt med barn jag inte känner har fått göra också det flera gånger.

Igen - varför?

Och - hur länge till?

Och - med vilka konsekvenser?

Hur ska en ung flicka som egentligen borde hålla andakter någonsin upptäcka det om hon aldrig riktigt får chansen? Hur ska en ung pojke upptäcka att alla barn mår lite bättre i hans närhet upptäcka det om han bara ska hålla på med teknik?

Kan det vara så att alla och hela Guds rike skulle vinna på att så många som möjligt hittar sin rätta uppgift? Jag börjar tro det. Jag börjar våga tro det.

Inser att kyrkan jag går i är unik med många män i köket och med en barnverksamhetsledare som är man!
Milli
5.1.2013 19:21
Amen!
Elina
4.1.2013 23:13
Så sant! Min man och hans två manliga kompisar brukade ha ansvaret för teservering på HOL (Helsingin opiskelijalähetys =FSSM på svenska) en gång varje termin. De bakade själv semlor och kokade te och kaffe. Och de fick alltid så otroligt mycket beröm. Jag och min väninna ansvarade för hela serveringsverksamheten men vi fick sällan beröm. Det kändes lite orättvist t.ex. då jag fixade ensam allt för en vappfest för 100 personer.
Det har varit skönt att min man har aktivt velat jobba för jämställdhet i vår familj. Det var ursprungligen hans íde att jag skulle bli präst fast en del av hans släktingar och våra kompisar var emot kvinnliga präster. Och vi har varit så nöjda båda två med mitt beslut! Gud såg bättre än jag själv att som präst kan jag använda mina bästa egenskaper.

Klok och viktig iakttagelse! Håller helt med.
Erica
4.1.2013 14:12
Håller helt med dig. Det känns väldigt viktigt att vi ger våra barn en möjlighet att utvecklas till individer utan att begränsa deras möjligheter redan innan de fått en chans att ta reda på vad de är bra på och hitta sin egen plats. Här skulle gärna kyrkan få vara en förebild.
Annika
4.1.2013 8:20
Tack!

Kari Kanala, bekant bland annat från tv-programmet Ensitreffit alttarilla, bjöd tillsammans med Radio City in till fotbollskväll i Pauluskyrkan.

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51
Anna Ruddick tycker Finland är ett vackert land med härliga människor. Att se hur man i det finska samhället jobbar för att ta hand om alla människor påminner henne om Guds rike.

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27
Rebecka Stråhlman (uppe t.v.) är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hennes hund Apella är en bayersk viltspårhund. Harry Holmberg (uppe t.h.) är präst och hunduppfödare på Rummelbackens kennel som föder upp bland annat bruna labradorer. Minna Silfvergrén (nere t.v.) är kaplan i Pernå församling. Hennes mops heter Tuttan. I mitten finns en Perro de agua espanol som heter Taco. Hans matte är kyrkoherde Stina Lindgård i Lappträsk och Liljendals församlingar. Bo-Göran Åstrand (nere t.h.) är kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Hans labrador heter Ebba och har en liten liten vit fläck, en ”sockerbit”, i sin svarta päls.

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00
Linda Woodhead är professor i religionssociologi vid Lancaster University och en av de främsta internationella experterna i frågor om samtida religion. Hon besökte Helsingfors i samband med konferensen Relocating Religion i slutet av juni.

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00
Wilma Dahlström, Sonja Fredriksson och Niclas Lemström tar hand om holmborna på Lekholmen.

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39
Fader Henrik Roelvink och Peter Karlsson, kyrkoherde i Ålands södra skärgårdsförsamling.

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10
Urbaniseringen ökar kraftigt i Finland, vilket leder till olika typer av problem.

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05
Raseborgs sommarteaters version av Sound of Music tjusar och berör.

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

Petalax, Malax och Bergö församlingar ska bli en, tvåspråkig församling vid årsskiftet.

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00