Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

De skapade skriftspråket för samburu

bibelöversättning.

Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk.

13.1.2020 kl. 11:53

I december var det fest bland samburufolket i de mellersta delarna av Kenya. Då samlades 2 500 personer i staden Maralal för att fira att Nya testamentet utkommit på deras eget språk. Det var en milstolpe både för folket men och för översättarna Magnus och Anna Dahlbacka.

Upplagan på 5 000 exemplar såldes slut på mindre än två timmar

– Det vart helt otroligt. Vi hade begärt att man undantagsvis skulle trycka upp 10 000 exemplar. Men det vågade man inte göra för det hade man aldrig gjort tidigare, säger Magnus Dahlbacka.

Hedersgästen William Ruto, Kenyas vicepresident, rår delvis för åtgången.

–I sitt tal sade han att ingen som vill ha ett NT får gå härifrån och säga att jag inte hade råd att köpa ett. Priset 150 shilling – det motsvarar 1,5 euro – var redan väldigt lågt. Ruto köpte upp hela upplagan för 700 000 shilling och sade att idag kostar NT 10 shilling, alltså 10 cent. Det kan jämföras med att ett ägg kostar 15 cent.

Många som räknade med att de inte skulle ha råd att köpa boken fick plötsligt det. Andra som beställt den på förhand måste nu vänta på den andra upplagan som ska tryckas upp.

– Det är svårt att beskriva hungern och törsten efter Guds ord som folket hade. Det är ett starkt vittnesbörd.

Samma dag på stadens marknad kunde man se försäljare som satt och läste. Upplagan skulle ha sålt slut även om den kostat 150 shilling.

Samtidigt gavs också en ljudinspelning av Nya testamentet ut för dem som inte kan läsa samt en ordbok. Men de hamnade i skymundan i uppståndelsen.

Samburufolket är ungefär lika många som finlandssvenskarna, cirka 300 000. Men de ökar i antal.

– De är ett kusinfolk till massajerna och skillnaderna mellan deras språk är som mellan svenska och norska. Hittills har de läst massaj-översättningen av Bibeln. Men varje vers har problem som gör den svårförstådd, framför allt ord som har olika betydelse.

Dahlbackas har varit utsända av Svenska lutherska Evangeliföreningen från 2004 till 2017 då de flyttade hem till Kronoby. Därifrån fortsätter Magnus att översätta Gamla testamentet.

Arbetet görs inom ramen för Wycliffe Bible Translators och deras underavdelning BTL, Bible Translation and Literacy i Kenya.

– Jag vet inte hur länge det kommer att ta att översätta Gamla testamentet. Projektplanerna görs stegvis. Inom två år ska vi ha Första och Andra Mosebok samt Ruts bok och delar av Psaltaren klara, säger han.

Magnus Dahlbacka är konsult för översättningen och har huvudansvaret för den. Rent konkret kollar han igenom texterna översättarna skrivit och diskuterar dem.

– Framför allt ställer jag frågor om texten för att kolla upp att den inte får en annan betydelse än grundtexten.

Själva översättningsarbetet görs av ett team från olika kyrkosamfund med samburu som modersmål.

– Vi som kommer utifrån kommer vi aldrig upp till deras kunskapsnivå.

Samburu är ett tonalt språk där man skiljer på subjekt och objekt genom tonen på uttalet. Det var en stor utmaning att skilja på betoningen i skriftspråket.

– Det är lite krångligt att översätta Bibeln om man inte vet vem som gör vad. Är det Gud som älskar världen eller världen som älskar Gud? Vi ville markera subjektet med en accent. Men det upplevde folket som att det måste lära sig läsa på nytt. Då markerade vi subjektet med ett kolon framför ordet. Det användes redan av andra stammar i närheten.

De började sitt arbete 2004 i Australien genom att lära sig hur man ska översätta till ett språk som inte är nedskrivet och där man måste själv skriva grammatiken och ljudläran. Anna har ansvarat för utvecklingen av skriftspråket medan Magnus ansvarar för översättningen.

När de kom till Kenya 2005 bosatte de sig i en liten by vid namn Ngilai.

– Där fanns inget telefonnät. Varje gång vi behövde ringa måste vi gå en timme ut i ödemarken till ett träd där det av någon anledning fanns täckning. Av logistiska orsaker flyttade vi därför till Maralal efter ett år.

Året i Ngilai beskriver han som en av de finaste tiderna.

– Det var en enspråkig samburumiljö och ypperlig för oss. Vår enda uppgift var att umgås med människorna där för att lära oss språket. Vi etablerade kontakter och knöt vänskapsband i samhället.

De deltog i byns vardagsliv och fick också vara med om att dra upp en död elefant på sju ton ur floden där alla tog sitt dricksvatten.

Johan Sandberg
Albert Häggblom



Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00