Uppmanar församlingar att gärna prioritera Vår fader – men för inte ärendet vidare till kyrkomötet

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

– Det är väldigt roligt att en fråga som börjat som en motion på Ungdomens Kyrkodagar nu behandlas här, sa domkapitlets notarie Clas Abrahamsson till stiftsfullmäktige som förra veckan samlades till ett syréndoftande men regnsjukt Borgå.

Det här är det första medborgarinitiativet som skickats in till Borgå stift. Det har sitt ursprung i ett beslut av Ungdomens kyrkodagar (UK) i vilket de unga uppmanar kyrkan att prioritera den mer moderna och ekumeniska formen av Herrens bön.

De tio personer* som skrivit initiativet föreslog att stiftsfullmäktige skulle föra ärendet vidare till Kyrkomötet för att genomföra en förändring i kyrkohandboken.

– I domkapitlets beredning har vi slutit oss till att det inte är fruktbart att föra ärendet till kyrkomötet, sa Abrahamsson.

image

Bedömningen är att ”det är orealistiskt att tro att kyrkostyrelsen, som bereder ärendet för kyrkomötet, sätter igång en så stor och kostsam apparat för fråga som lätt kan lösas på lokalplanet genom en enkel överenskommelse”.

– Därför föreslår vi att ett protokollutdrag med denna paragraf sänds till stiftets församlingar med en uppmaning att de stiftar bekantskap med UK:s protokoll och reflekterar över sin användning av Herrens bön och prioriterar den ekumeniska formen av bönen, sa Abrahamsson.

Ordvalet ”prioritera” väckte diskussion runt det stora bordet i domkapitlets mötessal.

– Om domkapitlet, med ansvar för vår lära, uppmanar oss att prioritera den ekumeniska formen handlar det om att kraftigt styra, sa Monika Heikel-Nyberg.

Hans Snellman föreslog en annan ordalydelse som betonar att församlingarna, om de så önskar, kan använda den ekumeniska formen av Herrens bön. Snellmans förslag förlorade med rösterna sexton mot fyra mot Janette Lagerroos förslag att hålla kvar ordvalet prioritera men lägga till ett ”gärna” framför.

image

Janette Lagerroos ansåg att stiftsfullmäktige ska ställa sig bakom både UK och biskopen och uppmana församlingarna att gärna använda den mer moderna versionen av Herrens bön.

Vid omröstningen mellan Lagerroos och domkapitlets förslag vann Lagerroos förslag med klar majoritet.

– Även om jag själv helst väljer den gamla formen av Herrens bön anser jag att vi alla kan behöva en spark i baken för att börja använda den mer moderna. Vi bör ställa oss bakom UK och stöda dem, det är kyrkans framtid som talar, sa Lagerroos.

Hon lyfte också fram att det är viktigt att stiftsfullmäktige stöder biskopen som redan tidigare uttalat sitt stöd för den ekumeniska formen av Herrens bön.

Även bland dem som ville driva på förändring rådde det enhet om att det fortsättningsvis i många situationer är helt på sin plats att använda den gamla versionen.

– Vi gör klokt i att använda de gamla formuleringarna vid till exempel jordfästningar och på åldringshem. Men nu, inför reformationens märkesår, kunde det vara läge att förnya oss. När den nya bibelöversättningen kom hörde jag till dem som valde att fortsätta med den gamla versionen av bönen. Men vi måste inse att någon gång kommer gränsen emot, sa biskop Björn Vikström.

image

Men biskopen påminde om att införandet av den modernare formen måste ske med eftertänksamhet.

– Prioriteras den nya formen i gudstjänsten, måste det till exempel också vara den som lärs ut i skriftskolan, sa Vikström.

* Andreas Andersson, f. 1990 (Åbo svenska församling), Pontus Särs, f. 1990 (Petrus församling), Ylva Perera, f. 1989 (Åbo svenska församling), Johanna Pettersson, f. 1995 (Mariehamns församling), Heidi Paul, f. 1993 (Esbo svenska församling), Sebastian Westergård, f. 1993 (Johannes församling), Sabina Swens, f. 1992 (Esbo svenska församling), Tanja Holm, f. 1991 (Esbo svenska församling), Cecilia Alameri, f. 1995 (Esbo svenska församling) och Kajsa Lassila f. 1997 (Matteus församling).

BESLUT

Stiftsfullmäktige sänder protokollsutdrag från denna paragraf till stiftets församlingar och uppmanar dem att stifta bekantskap med UK:s protokoll, och reflektera över församlingens användning av Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen.

Den ekumeniska formen av Herrens bön
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.

Den gamla formen av Herrens bön
Herrens bön
Fader vår som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss i dag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten
i evighet.
Amen.

Artikeln redigerad 26.5. kl. 21.39.


Text och foto: Christa Mickelsson



Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50