Emma Josefsson är glad över möjligheten att kombinera kreativitet och bön.
Emma Josefsson är glad över möjligheten att kombinera kreativitet och bön.

Den som får en bönesjal får känna sig älskad

diakoni.

I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen.

29.10.2015 kl. 10:28

Sedan förra hösten träffas en grupp kvinnor i det lilla samhället Torestorp i södra Sverige och stickar bönesjalar. Emma Josefsson, 28 år och diakon, är den person som tagit initiativet till gruppen. Först bestämmer de vem som ska få sjalen. Det kan vara en person som är sjuk, har sorg, eller som gått igenom någon annan svårighet. Men det kan också vara någon som går igenom en ny fas i livet eller någon som man bara önskar allt det bästa för. Efter att gruppen valt person så väljer de färg. Olika färger kan symbolisera olika saker, eller så väljer gruppen helt enkelt en färg som personen de tänker sticka till tycker om.

– Hittills har vi varit tre grupper, med sex–sju personer i varje, och det blir en fjärde omgång i höst. Vi träffas vid sex tillfällen, ungefär varannan vecka, som en studiecirkel. Vi inleder med en andakt, och vi pratar och fikar tillsammans, men vi har också en tyst stund på tjugo minuter då vi stickar och ber.

– Det känns viktigt att ha tid i bön, då vi fokuserar på uppgiften. Annars stickar man mest hemma. När en sjal är klar lägger alla i gruppen händerna på sjalen och välsignar den, och ber för personen som ska få den, säger Emma Josefsson.

Värmer och omsluter

Idén att sticka bönesjalar kommer från USA. Sjalarna initierades år 1998 av två kvinnor som sökte ett sätt att kombinera och ge uttryck för sin medkänsla med andra människor och kärleken till stickning. Så uppstod The Prayer Shawl Ministry.

På deras hemsida står nu bönesjalsgruppen i Torestorp med som enda svenska grupp.

– Däremot är det ganska vanligt med bönedukar, som bygger på samma princip. Bönesjalen är annorlunda på så vis att den bär man på sig om man vill. Den värmer och omsluter rent fysiskt.

– Meningen är att personen som får en bönesjal ska känna sig älskad för att någon bett för just henne eller honom under en så lång tid som det tar att göra en sjal. Sedan gläder sjalen mottagaren också för att den är fin att ha på sig, säger Emma Josefsson.

Sjalen ett redskap

I Bibeln står det att klädesplagg som varit i kontakt med Jesus och lärjungarna i vissa fall bidrog till att människor blev helade. Bland annat berättas det om en kvinna som blev frisk från sin sjukdom när hon rörde vid tofsen på Jesus mantel (Matt 9:20 ff).

– Den som får sjalen har inga krav på att tro, sjalen är en gåva utan förbehåll. Och det ska vara tydligt att det är en bönesjal, så vi skickar alltid med en lapp som berättar vad det handlar om. Det är Gud som kan hela och det är hos honom kraften finns.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 44/2015.

Anna Sternfeldt



Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00