Kantor Anna-Maria 
Böckerman säger att mängden psalmer för barn och unga är avsevärd i psalmbokstillägget i förhållande till psalmboken.
Kantor Anna-Maria  Böckerman säger att mängden psalmer för barn och unga är avsevärd i psalmbokstillägget i förhållande till psalmboken.

"Andelen psalmer för unga avsevärd"

psalm. – Vi måste töja på gränserna för vad vi hittills tyckt att är psalm, säger kantor Anna-Maria Böckerman. 22.4.2015 kl. 00:00

Biskopsmötets uttalande om de nya psalmerna förra veckan var ytterligare ett steg på väg mot tilläggshäftet med nya psalmer. Med några undantag är biskopsmötet nöjda med arbetsgruppernas psalmförslag och kallar tilläggshäftet ”en mångsidig och fungerande helhet som kommer att berika musiken och allsången i gudstjänsten”.

Till undantagen hör Astrid Lindgrens Du ska inte tro det blir sommar och Ylva Eggehorns Hon är svart som en natt, vilka biskoparna föreslår att inte tas med.

–Vad gäller Idas sommarvisa motiverar vi det med att sången är skriven för ett helt annat syfte. Sjunger man den som psalm innebär det att man kanske mot författarens intentioner läser in något annat i den. Det är snudd på oärlighet, säger biskop Björn Vikström.

Han säger också att det finns en risk för att just den blir den sång man sjunger vid skolavslutningar och att andra psalmer faller bort.

– Inget hindrar att man ändå sjunger den. Men som en trevlig sång och inte en psalm.

Vad gäller den erotiskt laddade Hon är svart som en natt rekommenderar biskoparna att den tas bort på grund av ordval som kan missförstås, till exempel ”svart” och ”hora”.

– Det fanns inga teologiska hinder för att ta med den, men det fanns andra saker som gjorde att vi kände oss tveksamma.

Då två sånger föreslås tas bort finns det utrymme för två nya.

– Vi tyckte att det fanns utrymme för att ge två av de sånger som fanns med i Ungdomens Kyrkodagars tilläggsförslag en chans. UK har ju officiell ställning i vårt stift så det handlar inte om enskilda personers önskemål. Men det är nu kyrkomötet som avgör vilka sånger som tas med.

Ungdomens kyrkodagar utsåg i januari, två månader efter att listan på arbetsgruppens förslag på 150 nya psalmer publicerats, en grupp som fick i uppgift att för kyrkomötet föreslå fler ungdomssånger.

Tillägget behandlas i kyrkomötet i maj. Mötet för då remissdiskussion i ärendet och beslut väntas tidigast i november.

Töja på gränserna

Kantor Anna-Maria Böckerman var en av medlemmarna i den arbetsgrupp som i slutet av förra året upplöstes i och med att deras arbete var klart. Hon är nu halvtidsanställd vid Kyrkostyrelsen som svenskspråkig sekreterare för psalmbokstillägget. Hon säger att det är handboksutskottets och konstitutionsutskottets uppgift att fördjupa sig i materialet och göra överväganden.

– De har frihet att självständigt jobba med materialet och avgöra om något ska ändras på. En arbetsgrupp som får ett sådant här uppdrag måste töja lite på gränserna för vad vi hittills har tyckt att är psalm, annars har gruppen inte gjort sitt jobb ordentligt. Nu är det kyrkomötets uppgift att slå fast ramarna.

Hon bemöter den kritik som riktades mot arbetsgruppen från UK:s håll med att framhålla att det är frågan om uttryckligen ett tillägg och inte en revision.

– Min känsla är att alla inte uppfattat att ett tillägg inte är ute i församlingar och andra instanser på remissrundor. Vi har helt enkelt inte jobbat enligt den praxisen.

Hon önskar att ungdomarna och UK hade engagerat sig medan tid var, innan arbetsgruppens arbete var färdigt och avslutat.

– 2014 var vi på UK uttryckligen för att höra de ungas åsikter. Vi upplevde att vi redan hade frågat UK.

Christa Mickelsson



– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00