När ordet är fritt – då talar männen

feminism.

Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen?

5.11.2014 kl. 00:00

Tio skribenter och två illustratörer, med olika bakgrund och i olika åldrar, medverkar i antologin Feminism och kyrka – På spaning efter jämställdheten (Argument, 2014). Redaktören Lina Mattebo är först ute och lyfter fram den urkristna visionen om att ingen längre är jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Var blev det av visionerna och varför lever vi ännu i en värld där män ges företräde framför kvinnor? Men trots att det på många håll råder både en blindhet inför och ovilja att göra något åt de könsbaserade orättvisorna inom kyrkan påpekar hon att kyrkan ändå är mer feministisk än många tror. I kristna ungdomskretsar får unga flickor ta både större plats och mera ansvar än på många andra håll och de blir också mindre sexualiserade.

Har det någon betydelse om det är fler män än kvinnor som talar på ett årsmöte om de har bra saker att säga? Bosse Parbring tar avstamp i de vanligaste invändningarna mot att driva på kyrkans arbete för jämställdhet. Här finner vi antologins mest konkreta förbättringsförslag när det gäller kyrka och jämlikhet. Parbring konstaterar att det är normerna som talar när ingen styr och är övertygad om att den fria talarordningen behöver brytas upp, till exempel med en kvoterad talarlista. Då skulle inte bara kvinnorna höras mera, utan också de blyga männen, de ovana yngre deltagarna och personer som är ovana i kyrkan. Vad kan de som ordnar Ungdomens Kyrkodagar, där unga beslutsfattare i Borgå stift fostras och där normen om mannen i talarstolen år efter år efterskapas, lära sig av texten?

Jesus var queer

Bibeln är föremål för granskning i Johanna Gustavssons och Ulla Marie Gunners texter. Gustavsson ser på Bibeln som en rik skildring av vad det är att vara människa, men framför allt man, och påpekar att den kvinnliga frånvaron i Bibeln oundvikligen skapar en viss osäkerhet kring kvinnans plats och uppdrag i kyrkan. Gustavsson gör ett försök att uppdatera förståelsen för de bibliska kvinnorna och frigöra dem från den patriarkala tolkningskulturen. Hon lyfter fram Hagar som exempel och visar på att Hagar träder ur sin tidigare biroll hos Abraham och Sara, axlar huvudrollen i sin egen berättelse efter att hon möter Gud i öknen.

Etablerade kristna teologer hävdar sällan att Gud på något grundläggande sätt skulle vara manlig till skillnad från kvinnlig. Nina Edgardh frågar sig vad det betyder för unga kvinnor att vi ändå talar om Gud som en man, men nästan aldrig som en kvinna. Hon är ändå tveksam till möjligheten att helt avköna språket i en tradition där kopplingen mellan gudomlighet och manligt kön varit så stark. Däremot lyfter hon fram möjligheten att göra vårt tal om Gud mer queer, där queer står för det som bryter mot normen. Hon menar att Jesus inbjuder oss att utforska mysteriet, det okända, snarare än att upprätthålla konventioner.

Tomas Lundström fortsätter på samma linje men utgår från mannens makt i relationen, samhället och ekonomin som grogrund för våldet. Att Gud i Jesus visar sig sårbar, menar han, är en motsats till den rådande bilden av mannen. Han tar sedan upp Lina Mattebos tråd om hur väckelserörelserna och frikyrkan var en motreaktion mot hierarkierna i statskyrkan, men att prästen byttes ut mot en pastor och den mest lärda personen mot den mest karismatiska, inte sällan en man. Bibeltexterna om kroppen bestående av icke-kvinnor och icke-män inte tagits på tillräckligt stort allvar, menar Lundström. Normen i det rike Jesus predikade var inte den etablerade mannen, utan de som marginaliserats av systemet. Att söka en ”god manlighet” är enligt Lundström inte rätt väg framåt, eftersom ett sådant sökande ofta hamnat i återskapandet av patriarkala strukturer. Han talar i stället för att söka sig bortom manligheten: en inte nödvändigtvis smärtfri upplevelse för mannen.

Malin Emmoth har fått nog av dåliga stereotypa skämt om kvinnor som haglar från en del av församlingarnas talarstolar. Hon är både frikyrklig och feminist och den utveckling hon ser på många andra håll i samhället vill hon också ha i frikyrkan. Hon frågar sig varför feminismen, då den väl nämns i kyrkan, uppfattas som något främmande, hotfullt och oförenligt med kristen tro och tradition. Varför har hon över fyrtio gånger blivit tillfrågad att koka kaffe men aldrig ens fått hälsa välkommen till en gudstjänst i talarstolen? Det som avgör vem som syns i talarstolen ska vara kompetens men också från arrangörens håll en medvetenhet om att både kvinnor och män behöver synas i talarstolen, menar Emmoth men kommenterar däremot inte huruvida feministiska strävanden bör ha som mål att kvinnor i högre grad ska representeras i traditionella manliga uppgifter (som till exempel talare på stora scener) eller om det är något annat som är målet.

Kritik av de nära gemenskaperna

I Johanna Gustafsson Lundbergs text hettar det till då hon kritiserar de samtida nordiska teologer (hit hör bland annat Patrik Hagman som har en egen text i boken) som betonar betydelsen av den gudstänstfirande församlingen. Hon menar att den här teologin förstärker en exklusiv och endimensionell idé om vad det är att vara kristen. Gustafsson Lundberg forskade under 90-talet i könskonstruktioner i Svenska kyrkan och ifrågasätter nu vad som hänt med genusperspektivet i de nya och kreativa teologiska ansatser som formuleras. Skribenten uppskattar tanken på kyrkan som en motkultur, men menar att det finns det en oproblematiserad aspekt av idéerna om de nära gemenskaperna. Hon menar att vi måste vara på vår vakt mot en idealisering av en kyrklig motkultur, eftersom ett sådant alternativ löper risken att bli slutet och konserverande.

Bokens sista text är skriven av Patrik Hagman. Han jämför patriarkatet med de demoniska andemakter som Paulus talar om: varelser som inte är av kött och blod men som påverkar oss. De tankemönster, fördomar och den själviskhet som i dag får oss att handla så att män gagnas och kvinnor förtrycks är en av vår tids demoniska andemakter. Feminismen kan lära oss något om hur dessa andemakter fungerar, menar Hagman. På Hagmanskt vis kopplar han de olika förväntningarna på män och kvinnor till starka kapitalistiska intressen men menar att det är få av oss som har materiella resurser och intellektuell kapacitet att söka alternativa vägar. Det vi däremot kan göra är att skapa en motkultur bestående av relationer och nätverk där vi inte bara låter alla förstå att de duger som de är, utan där frågan om att duga upphör att vara relevant.

Christa Mickelsson
(Illustration: Majsan Sundell)



Kyrkomötet är kyrkans riksdag.

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42
I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00
I Upptäcktsresor inåt möts Robin Nyman från Jakobstad och Sofia Torvalds från Esbo.

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00
Elisabeth Stubb är aktuell med boken ”Öken, vatten och snö – vägen genom Israel” (Fontana
Media).

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38
I panelen som diskuterade jubileumsboken satt Ida-Maria Sola, Robert Lemberg, Susanna Landor, Alaric Mård. och Maja-Stina Andersson-Tapola.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28