Henrik Stenbäck har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Det har kommit honom väl till pass både i hans gamla jobb som journalist och när han nu ska börja jobba i riksdagen.
Henrik Stenbäck har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Det har kommit honom väl till pass både i hans gamla jobb som journalist och när han nu ska börja jobba i riksdagen.

Att byta bana mitt i livet

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare.
9.8.2013 kl. 09:55
Henrik Stenbäck har ett brinnande samhällsengagemang och tycker om att vara med där det händer. De egenskaperna har gynnat honom i hans journalistroll och kommer väl till pass också för den politiska tjänsteman han nu ska bli. 

– Att få prova sina vingar i en ny bransch och som Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare är ett privilegium och jag är mycket ödmjuk och motiverad inför den nya uppgiften. Samtidigt var det ett steg jag funderade över en god stund.

Henrik Stenbäck har levt största delen av sitt liv i Helsingfors innerstad. Det är här han trivs och känner sig hemma. Han tog sin examen i socialpsykologi vid Helsingfors universitet och halkade in på journalistspåret när han under studietiden jobbade som chefredaktör för Studentbladet. Under sin karriär har han arbetat för olika tidningar runtom i Svenskfinland och allra längst som reporter på Hufvudstadsbladet och som Vasabladets Helsingforsredaktör. Riksdagen är därför ingen främmande plats för Henrik Stenbäck.

– Min förhoppning är att den erfarenhet jag hittills har av politik och samhällsfrågor, som jag har behandlat som journalist, ska kunna betjäna den Svenska riksdagsgruppen. Ändå är det här ett helt nytt värv för mig eftersom jag, med undantag av några år i studentpolitiken, inte varit politiskt aktiv. Jag har ansett att när jag arbetat som journalist så är det ett jobb som inte är förenligt med politiska förtroendeuppdrag.

Kyrka för de som vill
Henrik Stenbäck vill höra till kyrkan och som ledarskribent har han skrivit flera texter som på ett eller annat sätt tangerar ämnet kyrka och tro. Att blanda ihop kyrka och politik är däremot inget han vill göra.

– Jag tycker att kyrkan ska ha en aktiv roll i samhället men inte i politiken. Kyrkan ska vara oavhängig partierna, det är en sak man inte kan tumma på. Sedan är det en annan sak om olika människor, också kristna, är aktiva som individer i partierna och vill påverka samhället via dem. Men kyrkan som institution ska inte blanda sig i partipolitiken. En ärkebiskop är ingen politisk aktör men definitivt en samhällelig påverkare.

Henrik Stenbäck spekulerar ogärna i vart kyrkan är på väg och framhåller att det knappast är någon som har ett entydigt svar på den frågan. Men en sak är han övertygad om: kyrkan står inför en förändring.

– Nog kan det hända att kyrkan skulle må gott av att fundera över sin roll och om vi ska ha ett system som bygger på den gamla folkkyrkotanken, att man vill omfamna alla. Då en avsevärt mindre procent av befolkningen hör till kyrkan kan det rentav bli dags att fundera på en annan modell, där kyrkan skulle finnas till för de människor som verkligen är motiverade att höra till kyrkan. Men ett sådant steg leder också till att en hel del verksamhet och skyldigheter faller bort. Det som vi är vana vid men inte tänker på att kyrkan står bakom. Eftis, ungdomsarbete, mamma-barn-grupper och så vidare. Det här är inte någon lättvindig sak som man bestämmer över en natt. Viktigast i alla lägen är att tröskeln till kyrkan ska vara låg.

Engagemang utan eftertanke
Henrik Stenbäck anser att sättet på vilket människor engagerar sig i samhället har förändrats med tiden. Han tror att det här kan få konsekvenser som vi inte sett förr. 

– Idag lever man kraftigare i realtid än förr. Tidigare slog man sig till ro, man hörde till och det var man nöjd med. Kanske det fanns något debattinlägg men det påverkade inte ens medlemskap i föreningar eller kyrkan. Att skriva ut sig ur kyrkan kan vara överlagt men i dagens läge så fattar man mer lättvindiga beslut. Det ser vi i samband med hela Räsänen historien. Om det att man skippar organisationer och skriver ut sig ur kyrkan betyder att man samtidigt vänder ryggen till hela engagemanget som är grundläggande för vår demokrati så är det illa.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Michaela Rosenback



– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10
– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53
När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00