Henrik Stenbäck har alltid varit intresserad av samhälle och politik. Det har kommit honom väl till pass både i hans gamla jobb som journalist och när han nu ska börja jobba i riksdagen.

Att byta bana mitt i livet

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare.
9.8.2013 kl. 09:55
Henrik Stenbäck har ett brinnande samhällsengagemang och tycker om att vara med där det händer. De egenskaperna har gynnat honom i hans journalistroll och kommer väl till pass också för den politiska tjänsteman han nu ska bli. 

– Att få prova sina vingar i en ny bransch och som Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare är ett privilegium och jag är mycket ödmjuk och motiverad inför den nya uppgiften. Samtidigt var det ett steg jag funderade över en god stund.

Henrik Stenbäck har levt största delen av sitt liv i Helsingfors innerstad. Det är här han trivs och känner sig hemma. Han tog sin examen i socialpsykologi vid Helsingfors universitet och halkade in på journalistspåret när han under studietiden jobbade som chefredaktör för Studentbladet. Under sin karriär har han arbetat för olika tidningar runtom i Svenskfinland och allra längst som reporter på Hufvudstadsbladet och som Vasabladets Helsingforsredaktör. Riksdagen är därför ingen främmande plats för Henrik Stenbäck.

– Min förhoppning är att den erfarenhet jag hittills har av politik och samhällsfrågor, som jag har behandlat som journalist, ska kunna betjäna den Svenska riksdagsgruppen. Ändå är det här ett helt nytt värv för mig eftersom jag, med undantag av några år i studentpolitiken, inte varit politiskt aktiv. Jag har ansett att när jag arbetat som journalist så är det ett jobb som inte är förenligt med politiska förtroendeuppdrag.

Kyrka för de som vill
Henrik Stenbäck vill höra till kyrkan och som ledarskribent har han skrivit flera texter som på ett eller annat sätt tangerar ämnet kyrka och tro. Att blanda ihop kyrka och politik är däremot inget han vill göra.

– Jag tycker att kyrkan ska ha en aktiv roll i samhället men inte i politiken. Kyrkan ska vara oavhängig partierna, det är en sak man inte kan tumma på. Sedan är det en annan sak om olika människor, också kristna, är aktiva som individer i partierna och vill påverka samhället via dem. Men kyrkan som institution ska inte blanda sig i partipolitiken. En ärkebiskop är ingen politisk aktör men definitivt en samhällelig påverkare.

Henrik Stenbäck spekulerar ogärna i vart kyrkan är på väg och framhåller att det knappast är någon som har ett entydigt svar på den frågan. Men en sak är han övertygad om: kyrkan står inför en förändring.

– Nog kan det hända att kyrkan skulle må gott av att fundera över sin roll och om vi ska ha ett system som bygger på den gamla folkkyrkotanken, att man vill omfamna alla. Då en avsevärt mindre procent av befolkningen hör till kyrkan kan det rentav bli dags att fundera på en annan modell, där kyrkan skulle finnas till för de människor som verkligen är motiverade att höra till kyrkan. Men ett sådant steg leder också till att en hel del verksamhet och skyldigheter faller bort. Det som vi är vana vid men inte tänker på att kyrkan står bakom. Eftis, ungdomsarbete, mamma-barn-grupper och så vidare. Det här är inte någon lättvindig sak som man bestämmer över en natt. Viktigast i alla lägen är att tröskeln till kyrkan ska vara låg.

Engagemang utan eftertanke
Henrik Stenbäck anser att sättet på vilket människor engagerar sig i samhället har förändrats med tiden. Han tror att det här kan få konsekvenser som vi inte sett förr. 

– Idag lever man kraftigare i realtid än förr. Tidigare slog man sig till ro, man hörde till och det var man nöjd med. Kanske det fanns något debattinlägg men det påverkade inte ens medlemskap i föreningar eller kyrkan. Att skriva ut sig ur kyrkan kan vara överlagt men i dagens läge så fattar man mer lättvindiga beslut. Det ser vi i samband med hela Räsänen historien. Om det att man skippar organisationer och skriver ut sig ur kyrkan betyder att man samtidigt vänder ryggen till hela engagemanget som är grundläggande för vår demokrati så är det illa.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Michaela Rosenback



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37