På jakt efter Chydenius grav

Frågan om var stadens store son Anders Chydenius med säkerhet är begraven är ännu obesvarad i Karleby. Med hjälp av DNA-prover ska man nu försöka få svar på frågan.
18.7.2013 kl. 12:44

Vad hände med Anders Chydenius kropp efter att han dog den 1 februari 1803? Det är tämligen klart att han först lades i en gravkammare på Katarine gravgård. Men den gravkammare som han själv varit med om att bestämma utseendet på var en tillfällig vintergrav.

– Vi vet inte med säkerhet var Anders Chydenius grav finns, säger kyrkoherde Peter Kankkonen i Karleby svenska församling. Professor Pentti Virrankoski som skrivit en bok om hans liv menar att hans grift är på Katarine. Men det finns en lokal tradition som säger att Chydenius drängar tog kroppen och jordade den under kyrkgolvet i Karleby sockenkyrka.

Under medeltiden ville folk begravas så nära kyrkans kor som möjligt. Där ansågs den döde vara bäst skyddad från djävulens ränker. De bästa gravplatserna var alltså under själva kyrkgolvet. När pesten härjade i Karleby under 1710–11 förbjöd myndigheterna att pestoffer begravs i kyrkorna. Pestoffren begravdes utanför staden. Den gravgården började kallas Katarine gravgård 1777.

DNA-prov från ättling
Johan Hydenius som senare blev kyrkoherde i Kelviå publicerade 1765 en kritisk avhandling mot seden att begrava i kyrkor. Han såg inga bibliska motiveringar till den. Han såg snarare olägenheter som en avskyvärd stank i kyrkan och en smittohärd för dödliga sjukdomar.

Hans avhandling torde ha medverkat till att man helt slutade begrava i kyrkorna. Från 1774 började Karlebyborna bygga gravkammare på Katarine.

När Chydenius dog 1803 var begravning under kyrkgolvet alltså förbjudet. Men Kankkonen ser det ändå som en beaktansvärd teori att han ligger där.

– När man installerade centralvärme i kyrkan på 1953–54 grävde man under korgolvet och fann ett skelett i en sandbädd. Det låg ovanpå Jakob Chydenius, Anders pappa. Kraniet fördes till Helsingfors där man gjorde en fantomritning och lät jämföra det med det porträtt han lät måla av sig på 1700-talet. Det finns påfallande likheter.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg

Kyrkan höjer profilen på bokmässan

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Delas inte i två - ännu

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06