Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.
Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



För föräldrarna är det tacksamt att barnen kan vara på läger på sommaren då de själva jobbar. FOTO: SXC/EASTOP

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39
Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37
en stiftssekreterare för internationella ärenden ska anställas vid varje stift från och med år 2014. Beslutet innebär organisatoriska förändringar för FMS. FOTO: KP-ARKIV/CHRISTA MICKELSSON

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet. 30.5.2013 kl. 13:35

Kyrkan är inte en plats utan ett sammanhang där människor kan mötas i gemenskap. Det lärde sig en grupp ungdomar från Matteus församling när de besökte Hamburg för att delta i de tyska kyrkodagarna. 25.5.2013 kl. 12:00
Max-Olav Lassila, kyrkomötesombud och kyrkoherde i den självständiga Larsmo församling, vill helst att församlingar ska få förbli självständiga. FOTO: Johan Sandberg

Det kan bli slut med självständiga församlingar. Kyrkomötet har röstat för fortsatt beredning av förslaget att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. 24.5.2013 kl. 15:27
Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33
Kopplingen mellan teologiska fakulteten och kyrkan kräver att undervisningen i teologi fyller kyrkans kvalitetskrav. FOTO:KP-ARKIV

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02
Johan Terho säger sig vara beredd på att vänta länge men vill börja jobba som präst så fort han får chansen. FOTO: Gunnar Gothóni

Just nu är behovet av präster mättat i Borgå stift. En handfull teologer står på kö för att bli prästvigda. Det är en ny situation för stiftet - och vad gör man om man studerat klart och inte får bli prästvigd? 23.5.2013 kl. 09:35

Ärendet vidare till Kyrkostyrelsen för lagberedning enligt samfällighetsmodellen. 16.5.2013 kl. 16:31

Kyrkan hakar på eurovisiontemat Marry me. 16.5.2013 kl. 14:14
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar. 17.5.2013 kl. 12:00
Neda kämpade länge med att kunna placera islams profet och Jesus i rätt ordning. När hon såg Jesus i en vision fick hon svar på sina frågor.

Hon tog religionen på allvar. Hon följde reglerna, gick klädd enligt föreskrifterna och bad regelbundet. Men ändå kände Neda en tomhet i sitt hjärta. I Finland mötte hon Jesus i en vision. 17.5.2013 kl. 12:00
Pingst (Tizian)

Nådegåvor och den heliga Anden får inte så mycket utrymme i kyrkan. Med rätt grund och med ett bra ledarskap kunde den dimensionen få växa fram. 19.5.2013 kl. 09:00
Nicaraguaresenärerna är från vänster Ingmari Björkman, Tuula Öhman, Marianne Sandstedt, Bo-Erik Ek, Kerstin Torrkulla, Helena Vikström, Siv Meriläinen och Sonja Hellsten. Sittande Guy Djupsjöbacka, Bengt-Eric Rönn och Eivor Kangasniemi. Tre resenärer saknas på bilden.

Fyllda med intryck och kanske också lite förändrade har nu eleverna på Kredus första volontärslinje återvänt från Nicaragua. 17.5.2013 kl. 09:00
Missionsstiftet har nu en egen biskop i prosten Risto Soramies. FOTO: TOMAS GARAISI

Både biskop Seppo Häkkinen och ärkebiskop Kari Mäkinen säger att Missionsstiftets präster inte kan höra till evangelisk-lutherska kyrkan. 16.5.2013 kl. 09:00

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41
I Nykarleby ordnas gudstjänst i kyrkorna under de närmaste veckorna – även om det inte är många som får vara med.

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15
– Att jag pratar finska har vi använt som "partytrick" på diverse ungdomssamlingar och föräldraträffar, säger Daniel Jakobsson.

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05
Från och med nästa vecka får inte fler än tio personer närvara vid en gudstjänst – de anställda medräknade.

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40