Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.
Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Vi har förlorat mycket

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist.
26.5.2013 kl. 12:00
I dagens värld har döden blivit så gott som osynlig. Ändå undgår ingen döden. I dag när någon dör hålls begravning och efteråt ofta en minnesstund. Och det är allt. Men för inte så länge sedan, någon generation bakåt i tiden, var döden mycket mera närvarande i människors vardag. Döden blev synlig på många sätt i folktro, i ritualer och i olika mera påtagliga förhållningssätt och seder.

År 1967 arbetade den 26-årige Bo Lönnqvist som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv. Lönnqvist skickade ut ett frågebrev, ”Traditioner om död och begravning”, till så kallade bygdemeddelare. Från 75 meddelare i de svenskspråkiga kusttrakterna inkom cirka 930 sidor uppteckningar om ämnet.

Nu har emeritusprofessor Bo Lönnqvist gett ut en bok som bygger på det material som insamlades för mer än fyrtio år sedan. Boken Dödens ansikte. Tro och seder bland herre och folk publiceras av förlaget Scriptum i Vasa.

– Som vetenskapsman arbetar man med olika teman under mycket lång tid. Idén till den här boken kom från Christoffer Grönholm, numera avliden kanslichef för Svenska Folkskolans Vänner. Både han och jag hade själva berörts av döden på nära håll, berättar Lönnqvist.

Grönholms bokidé sammanföll medLönnqvist ambition att ge ut en bok som baserade sig på något av allt det intressanta material som finns bevarat i Folkkulturarkivets gömmor och som aldrig blir utnyttjat, använt eller publicerat.

– Bygdemeddelarna var en verksamhet som inleddes på 1870–1880-talet genom att man utlyste pristävlingar i tidningar. Tidigare låg betoningen på att bara samla in fakta om seder och bruk i bygderna. Senare började man också se närmare på hur meddelarna skrivit och berättat. Forskningen har därför blivit mycket mera mångbottnad.

Analytiska rubriker

– Strukturerandet av bokens material har varit ett stort tankearbete. Det krävs tid för att tanken och strukturen ska mogna, säger Lönnqvist.

Rubrikerna i boken är analytiska så att man kan förstå innehållet när man läser dem. Några exempel: Den sista färden, Dödens tingliga värld, Jordelivets slut – själen rings in, Gästabud för kropp och själ – en fest för livet, Dödens ansikte – Kulturens kalejdoskop.
Lönnqvist betonar att också vetenskapligt arbete kräver både fantasi och kreativitet. Åtminstone inom det humanistiska området.

– Det är som att måla. Jag är ju också konstnär och målar porträtt av nära vänner.
På kvällen kan Lönnqvist fundera över något problem i sitt arbete och när han vaknar morgonen därpå måste han genast skriva ned sina tankar.

– Det är spännande att se vad som blivit till av sig själv under natten.

Skapade trygghet och mening
Ritualiseringen av döden genom en mängd olika seder och bruk fungerade som en kulturell strategi för att folk skulle kunna hantera döden.

– Det här har vi helt tappat i dag. En av bokens funktioner är att visa på hur mycket vi förlorat av tidigare generationernas traditioner och ritualer.

Ritualerna kring döden skapade trygghet och mening. Döden blev en naturlig del av livet. Kyrkans roll var perifer, det som betydde något var allt runtomkring, föreberedelser och gravölet efteråt.

– Folk gick nästan och väntade på att någon skulle dö. Det var något positivt för då fick man äta sig mätt i en tid när folk för det mesta levde i halvsvält stora delar av året, säger Lönnqvist.

Festerna blev ett återvändande till livet. Ofta var festerna uppsluppna med mycket brännvin.

I dag har den rent kyrkliga begravningsceremonin blivit det enda som finns kvar av hela det rika kulturella arvet av seder och bruk kring döden.

– Döden har blivit individualiserad, tabubelagd, sekulariserad, avritualiserad, medikaliserad och avdramatiserad i vår tid. Tidigare var döden en mera kollektiv händelse, något gemensamt för alla.

I dag händer det att man inte tar barn med på begravningar, eller att man anklagar sjukhus för att ha tagit livet av en 95-åring.

– En teknokratisk syn på döden gör att döden ses endast som ett förfärligt misstag. Religion och tro har skjutits åt sidan.

Lönnqvist säger att vi tappat förmågan att förstå symbolspråk och att vi tolkar ytligt.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Biskop Angaelos leder den koptisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien. Han har fått utmärkelser för sitt ekumeniska arbete.

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34
Kyrkans servicecentrals datorsystem är vardag för många församlinganställda – men många är missnöjda.

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30
Bulevarden samlar mindre kända texter ur Tove Janssons produktion.

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05
På den här innergården på Mariegatan i Kronohagen, där Fabian Silén växte upp med hela sin pappas familj omkring sig, känner han sig hemma.
– Min farmor dog för tio år sedan, men på något plan för jag ännu en dialog med henne varje dag.

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00
Patrik Hagman, medlem i kyrkomötets framtidsutskott, säger att det som sker på församlingarnas lokalplan är det viktigaste i processen med att förnya kyrkan.

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18
Den mindre kyrksalen i S:t Jacobs kyrka används av den svenska församlingen.

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38
Arkivbild från Helsingfors-Vanda flygplats och demonstrationen mot deporteringen av afghanska asylsökande.

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42
Äggrullningskonsult Johan Torvalds låter sitt ägg kontrollerat rulla nedför banan.

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36
Robin Nyman vet att det är lättare att bygga på sin sommarstuga än att bygga församling.

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59
Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58
Matilda Nordbergs onda dans skrämmer inte Maria, Alexandra Gustafsson.

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21
I sin biografi Mamman berättar Gerd Snellman om sitt liv som präglats av dödsfall och drogmissbruk i familjen.

tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42

– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16