Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Kyrkan är mitt enda hopp

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.
– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar.
17.5.2013 kl. 12:00
Den finlandssvenska teologen Patrik Hagman har skrivit en bok om folkkyrkans utmaningar i dag, Efter folkkyrkan. Och vad händer – Kyrkans Tidning i Sverige ägnar hela ledarsidan åt Hagmans tankar. Frågan om folkkyrkans framtid är brännande aktuell för de nordiska kyrkorna. Men medan den är brännande som i aktuell är den också brännande som i smärtsam.

– Kyrkan har ingen teologisk idé om varför den finns till, säger Hagman.

– Kyrkan har utvecklat en teologi om hur kristendomen fungerar som inte alls kräver att det finns en kyrka. Den bygger helt på enskilda individers övertygelse. Då går det lätt så att när man ställer frågan ”varför ska jag gå i kyrkan” får man svaret ”för att det är trevligt”.

Hagman menar att kyrkan befinner sig i samma läge som ett mjukvaruföretag som delar ut sina program alldeles gratis. Vad finns företaget till för om det inte säljer någonting? Den fråga kyrkan verkar kretsa kring är vad den enskilda individen får för sitt medlemskap, det vill säga hur kyrkan i medlemsflyktens tider ska kunna motivera för sina medlemmar att det lönar sig att stanna kvar. Kanske genom att poängtera hur viktigt det är att kyrkan erbjuder diakonala insatser? Det här kallar Hagman ”köpslåendets teologi”. Han menar att kyrkans kris är en teologisk kris.
 
Förstår kyrkan det?

– Det är en intressant fråga. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Finland på den här punkten. I Finland är det populärt att sparka på Svenska kyrkan men min erfarenhet är att man i Sverige är mycket mer medveten om att kyrkan har problem. I Finland vill man fortfarande inte tro att problemen är allvarliga.

Vad är ett kristet liv?

Hagman menar att kyrkan i dag valt att låna sin teologi från affärslivet. Den erbjuder en produkt som vi kan välja att köpa.

– En seriös teologi borde börja med att förklara vad det är att vara kristen. Det är en fråga som det måste gå att svara på.

Och medan han säger det påminner han om att frågan ingalunda är okomplicerad.

– Det är en svår fråga att ställa: vad är det som gör ett liv till ett kristet liv? Min bok ger inga slutgiltiga svar på den frågan men den pekar på att det här är en fråga vi måste diskutera. Det är inte en fråga som har ett entydigt svar, men redan att tala om den är viktigt.

I sin bok kritiserar Patrik Hagman något han kallar för ”fortfarande-teologi”, en teologi som han uppfattar som tongivande i kyrkan i dag.

Och vad är det för en teologi, då?

– Det är en defensiv hållning som går ut på att betona att kyrkan fortfarande har en ganska stark ställning i samhället. Tänkandet bygger på att kyrkan samlat på sig ett kapital under en lång tid, men problemet är att det håller på att raderas. När det kapital vi haft håller på att vittra bort kan det vara bra att komma ihåg att vi måste omvärdera vår tradition och fråga oss vad den betyder i vår tid. Vi kan inte bara hålla fast vid det vi har, så fungerar tiden inte.

Det centrala i ”fortfarande-teologin” är att man tänker att kyrkan och gudstjänsten finns till för att möta människors subjektiva behov. En följd av den synen är att kyrkan i praktiken utgörs av kyrkans anställda. Kyrkan blir en tjänsteproducent bland andra.

– Problemet med att kyrkan blir lika med de anställda hänger ihop med frågan om hur ett kristet liv ska se ut. Om de anställda blir de som ”gör” något blir de andra passiva. Det gör att vi inte kan ställa oss frågan hur vi ska leva som kristna.

Implicit leder det här till att bara de anställda lever ut sin tro.

– Det är inte bara illa för resten av oss utan försätter också dem i en omöjlig situation. De ska alltså i kraft av sin professionalitet göra Kristi kropp synlig i världen.

Bygga upp nytt
Hagmans lösning är ett vi måste bygga upp en kyrka som fungerar med hjälp av frivilliga. Och vi måste göra det så länge det finns anställda som kan hjälpa till med strukturerna.

– Annars går det så att vi bara skär bort olika verksamhetsområden ett efter ett.

Vad av allt det kyrkan har i dag är sådant vi ska hålla fast vid?

– Det finns många fina, hoppingivande saker – men kyrkan måste inse vad den har och hur värdefullt det är. Vi ser inte längre på vilket sätt kristendomen är radikal och utmanande. Det handlar om att upptäcka det kyrkan redan gör.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44