Partierna svarade på Kyrkpressens frågor om religionsfrihet och trosutövning

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Är det okej att tala om Jesus födelse på skolans julfest?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Det hör till den finländska traditionen. Man kunde också presentera andra religioners viktiga högtider på samma sätt.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Utbildningsstyrelsen har även fördjupat sig i frågan och kommit med en anvisning där man bland annat konstaterar följande: ”I den finländska skolan firas många traditionella högtider såsom julfest, vårfest, FN-dagen och självständighetsdagen. Utbildningsanordnarna och skolorna beslutar om festerna och om deras innehåll. Under festerna kan även element som anspelar på religion ingå. Sådana festtraditioner är en del av den finländska kulturen. Att man eventuellt sjunger en enstaka psalm gör inte att festen i den religiösa toleransens namn kan betraktas som ett evenemang där religion utövas (grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd och 2/2014 rd).”

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Julevangeliet och julpsalmerna ska finnas kvar. Allt som är traditionsbärande och återkommer år efter år ger en form av trygghet i skolan, både för personal samt för elever. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att försvara möjligheten att hålla skolavslutningar i kyrkor. Samlingarna är påminnelser om vårt lands kristna kulturarv och om varför vi firar jul.

CENTERN
Ja. Den kristna tron har haft en betydande roll i utvecklingen av den finländska kulturen och hela det finländska samhället, och därför får den synas också vid skolornas fester.

DE GRÖNA
Ja. Kulturarvet är viktigt att diskutera och öppna upp i skolan, men det ska göras inkluderande och med respekt för människors olika religiösa bakgrund.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Vi anser dock att en julfest fri från religion skulle vara på sin plats någon gång i framtiden.

Är det okej att öppna riksdagen med evangelisk-luthersk gudstjänst?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Men den här gamla traditionen borde eventuellt granskas på nytt i framtiden.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Riksdagen öppnas och avslutas med en ekumenisk gudstjänst (alltså inte en evangelisk-luthersk gudstjänst) och det är en fin tradition som vi bör bevara.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Lutherska kyrkan i Finland kan kallas en folkkyrka. Den utgör en oskiljbar del av vårt folks historia och de flesta finländare hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Riksdagens öppning med gudstjänst är en högtidlig tillställning och uppskattad tradition.

CENTERN
Ja.
Det är frivilligt att delta.

DE GRÖNA
Ja. Det är en tradition som man fritt får välja om man ska delta i.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Det är frivilligt för riksdagsledamoten att delta i gudstjänsten.

Är det okej att föräldrar ger sina barn en religiös uppfostran?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. När det gäller den allmänbildande utbildningen anser SDP att det är viktigt att förnya undervisningen i religion och livsåskådning, så att man behandlar olika synsätt på ett brett, kritiskt, respektfullt och öppet sätt. Målsättningen bör vara ett gemensamt läroämne.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.
Självfallet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Kristen fostran i hemmen har traditionellt spelat en stark roll i vårt land. Ifall föräldrarna inte lär barnen böner och kristna sånger är det någon annan som fyller barnen med annat. Som föräldrar och fostrare är det viktigt att ge barnen goda verktyg för att klara av livet.

CENTERN
Ja. Kloka föräldrar uppfostrar sina barn så att de också kan förstå och acceptera andra kulturer, religioner och människor.

DE GRÖNA
Ja.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Föräldrarna får själva bestämma vilken religiös uppfostran de vill ge sina barn.

Är det okej att vi har två av lagen definierade folkkyrkor?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. För närvarande finns det inte behov att ändra på det.

Svenska folkpartiet
Ja. Vi har inte sett någon orsak att ändra på rådande praxis. Frågor gällande kyrkors och religiösa samfunds ställning inklusive rättigheter och skyldigheter kommer med stor sannolikhet att diskuteras även framöver. SFP går in i den diskussionen med respekt för alla religiösa samfund liksom med respekt för hur majoriteten av folket vill definiera sin kyrkotillhörighet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Benämningen folkkyrka används om kyrkosamfund som majoriteten av befolkningen tillhör, och som har en lagenlig särställning. Frikyrkornas ställning och förhållande till staten bör dock förstärkas. Dialogen bör fortgå för en ökad respekt och för att diskutera frikyrkornas förhållande till staten och samhället.

CENTERN
Ja. Den position våra två folkkyrkor har enligt lag är inte ett hot mot andra religioner. Det är ändå viktigt att diskutera hur vi tryggar friheten som vår religionsfrihet ger oss, att bekänna eller låta bli att bekänna vår tro, så jämlikt som möjligt för allas del.

DE GRÖNA
Ja. Men religiösa samfund bör behandlas så jämlikt som möjligt.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Sådan är lagstiftningen och den kan vid behov göras om.

Är det okej att vi har statligt finansierade kristna andakter i radio?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. YLE:s uppgift är att erbjuda ett mångsidigt utbud för olika grupper. Andaktsstunden erbjuder en möjlighet att stanna upp även för personer som inte kan ta sig till kyrkan.

Svenska folkpariet
Ja. I Lagen om Rundradion sägs bland annat att ”den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte skall särskilt i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram”.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. En överväldigande majoritet av vår befolkning är medlemmar i en kristen folkkyrka. Den 2 april har det förflutit 83 år sedan den första svenskspråkiga radioandakten hölls i vårt land. En lång och fin tradition som det är värt att fortsätta med.

CENTERN
Ja. Men det är viktigt att YLE, som finansieras med en avgift som betalas med skattemedel, behandlar också andra religioner och ger deras representanter en chans att föra fram sina synpunkter.

DE GRÖNA
Ja. Men i relation till finansiering av alla andra viktiga ändamål.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Även andra andakter än kristna kan finansieras statligt.

Är det okej att tillåta omskärelse av pojkar på religiösa grunder?

SAMLINGSPARTIET
Ja. Förutsatt att operationen utförs av en legaliserad läkare och med förmyndarnas samtycke.

SOCIALDEMOKRATERNA
Nej. SDP sätter barnets intresse och kroppsliga integritet först, framför föräldrarnas beslut och framför traditioner. SDP verkar för att lagstiftningen görs om så att omskärelse av pojkar av andra skäl än medicinska förbjuds.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Omskärelse praktiseras i Finland nästan uteslutande av judar och muslimer. Det är något som hör samman med den religiösa och kulturella identiteten och är såldes en fråga som lyder under trosfriheten. I USA är det mer eller mindre standard att nyfödda pojkar omskärs, oavsett vilken religion deras föräldrar har. Jag har inte hört någon ifrågasätta denna tradition. Ingreppet bör dock ske på sjukhus på ett medicinskt tryggt sätt.

CENTERN
Centern har inte officiellt tagit ställning i frågan. Endel motsätter sig omskärelse eftersom de upplever att ingreppet kränker pojkarnas människovärde och integritet. Andra skulle tillåta omskärelse ifall en religiös tradition är orsaken till ingreppet, förutsatt att det utförs av en läkare, under säkra förhållanden och med smärtlindring.


DE GRÖNA
Nej. Omskärelse är inte en hälsofrämjande operation och kan till och med orsaka skada. Man bör inte understöda sådant med offentlig hälsovård.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Nej. Omskärelse bör förbjudas genom lagstiftningen.

Vilka frågor definierar ert parti som samvetsfrågor, sådana där ledamöterna inte är beroende av partidisciplin?

SAMLINGSPARTIET
Som samvetsfrågor definierar Samlingspartiet ärenden som är starkt principiella eller handlar om personlig övertygelse – liksom till exempel medborgarinitiativet om en könsneutral äktenskapslag.

SOCIALDEMOKRATERNA
Kärnkraft och frågor i anslutning till religion.

SVENSKA FOLKPARTIET
Traditionellt brukar enskilda starkt värderingsrelaterade frågor klassas som samvetsfrågor. Exempelvis frågan om samkönat äktenskap var en dylik fråga.

KRISTDEMOKRATERNA
Frågor som enligt riksdagens långvariga praxis har bedömts vara samvetsfrågor. Dessa är frågor som berör äktenskapssyn, abort, alkohol och kärnkraft.

CENTERN
Samvetsfrågor är många frågor som har stark anknytning till en persons personliga etiska åsikter eller värderingar. Som ett aktuellt exempel kan vi nämna den könsneutrala äktenskapslagen. Också när det gäller kärnkraft har Centerns representanter haft fria händer.

DE GRÖNA
Våra representanter har oftast samma syn på stora värdefrågor, för vi tycker de är viktiga för hela Finlands framtid. Alla människor ska behandlas jämlikt, minoriteternas rättigheter ska garanteras, inhemsk förnybar energi ska gå före utländsk, dyr och miljömässigt riskfylld kärnkraft. Finland är bäst när alla har möjligheter att fritt vara sig själva.

VÄNSTERFÖRBUNDET
För Vänsterpartiets riksdagsgrupp har frågor gällande religion och alkohol varit sådana där partidiciplinen vanligen inte tillämpas. Riksdagsgruppen kan dock ge fria händer till riksdagsledamoten även i andra frågor, om denna anser att frågan är av betydelse för honom eller henne. Om partiet är med i regeringen, spelar partidiciplinen en större roll. Riksdagsgruppens tyngd/vikt i förhandlingar som gäller regeringens politik beror på antalet röster gruppen kan garantera i riksdagen. Om partiet är i opposition har riksdagsledamoten allmänt sett friare händer i samvetsfrågor.

Dessa svarade

Kyrkpressen bad om svar från riksdagspartiernas ordförande.

För Samlingspartiet svarade partiordförande Alexander Stubb.
För Socialdemokraterna svarade partiordförande Antti Rinne.
För Svenska folkpartiet svarade partiordförande Carl Haglund.
För Kristdemokraterna svarade riksdagsgruppens ordförande Peter Östman.
För Centern svarade partikansliet.
För De Gröna svarade partiordförande Ville Niinistö.
För Vänsterförbundet svarade partisekreterare Marko Varajärvi.

Sannfinländarna meddelade att Timo Soini inte hade tid att svara på frågorna.

KP



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00